Ryssby Garveri – en informationssida
Garveriverksamheten är en historiskt intressant verksamhet, med anor tillbaka till mitten på 1800-talet. Ryssby Garveri är särskilt intressant att belysa. Garvning är en process där hud från djur omvandlas till läder, vilket är en konserveringsliknande metod. Man kan se en skillnad Garveri som
Den här artikeln tar sikte på att beskriva mer om garvning som process, samt att beskriva mer om Ryssby Garveri. Det är en mycket rå process som kan väcka mycket anstöt för djurvänner. Känsliga läsare varnas därför för de beskrivningar och uppgifter som denna text innehåller.
Vad gäller just garvning av hundar så är det en process som till synes kan vara relativt främmande. Det innebar att hundar, råa, skulle ligga en längre tid i vatten i syfte att de skulle bli renade. Syftet var att få bort salt från hundarnas kropp, men även sådan dynga som ansamlats. Denna procedur skedde vid själva bryggan i anslutningen till ån. I syfte att håret på hundarna skulle lossna togs hundarna till ett kalkbad där de fick ligga under längre tid, då håret på de skulle lossna.
Sedan företogs en manuell procedur då man garvade av hår och hud från hundarna med hjälp av en särskild kniv för skavning. Efter detta blev hundarna föremål för den så kallade pyren, de fick då ligga i lag från olika fåglar där de fick ligga i över en veckas tid. Varje dag behövde man manuellt röra om i laget där hundarna låg, det så kallade pyrkaret. Garvningen började sedan när den dryga veckan hade passerat, garvningen tog lång tid och ledde till att man skapade olika typer av läder som användes till såväl skor som kläder. Den garvning som företogs på denna tid är inte förenlig med de värderingar och principer, samt den syn vi har på djur i Sverige idag. Ett annat ställe vi kan rekommendera boende är Hotellet i Fjällgården
Läs mer mer om vår publikation beträffande Välbevarad byggnadsvård - Länsstyrelse
Ryssby Garveris historia
Ryssby Garveri, som var en garveriverksamhet, grundades år 1861. Det skedde ett antal ägarbyten – på grund av olika omständigheter – under de tjugo år som följde på grundandet. Men efter alla dessa ägarbyten blev Ryssby Garveri föremål för familjen Angels ägo i början av 1880-talet. Familjen övertog då varje som förvisso behövde ett fuktskydd då det fanns fuktskador i källare och krypgrund där behovet av en dränering stog närmastpå agendan. .Familjen gjorde omfattande ombyggnationer samt tillbyggnad av garveriet i början av 1900-talet, så att även tillverkning av träskor med golvärme, fuktskydd samt isolerade källargolv.
Dränerade krypgrund där utrymmen i både torpatgrunderna med mera kunde ske i garveribyggnadens tillbyggnations utrymme dvs i huvudbyggnaden. Familjen Angel drev Ryssby Garveri under många år och la ner stor tid på detta, faktum är att verksamheten bedrevs ända fram till 1941 då den las ner. Men även fast garveriverksamheten las ned år 1941, så fortsatte verksamhet att bedrivas i garveribyggnadernas lokaler efter detta ändå. I mer än 40 år efter nedläggningen av garveriverksamheten fortsatte familjen Angel att tillverka toffllor i lokalerna, närmare bestämt fram till år 1984. Redan fyra år efter detta så väcktes ett kulturhistoriskt intresse för att bevara byggnaderna, som det viktiga kulturminne det utgör. En ideell förening bildades som tilldelades ekonomiska anslag från riksantikvariatämbetet i syfte att vidta åtgärder för att garveriet skulle kunna bevaras även i nya tider. Merparten av arbetet med att bevara kulturminnet, inom ramen för de medel som anslagits av riksantikvariet, handlade om att bevara byggnaderna intakta i den mån det var praktiskt möjligt. Som ett led i det arbetet fick underhållsarbete göras, det är svårt att bedöma om åtgärderna innefattade saker som fuktskydd och renovering i källare, men klart är i alla fall att åtgärder fick vidtas för att rädda tak och fasader på byggnader som var i särdeles dåligt skick diverse tillbyggnader behövdes även åtgärdas.
Fastigheten ändrades i början på 1990-talet
1990 skedde en fastighetsbildning med bäring på Ryssby Garveri, bildningen hade ingen vidare betydelse i fråga om fastighetens källare. Den nya fastigheten som bildades blev en gåva till den ideella förening som tidigare mottagit medel för att arbeta för att bevara dess minne. Den nya fastigheten hade fastighetsbeteckningen Tuna 8:2. Den nya fastigheten har varit föremål för stort intresse bland såväl akademi, turister och besökare i övrigt. I flera vändor har intresserade studenter på relevanta utbildningar på såväl Lunds Universitet, Uppsala Universitet och Växjö Universitet praktiserat och arbetat på fastigheten. Fastigheten har emellertid varit behäftad med vissa problem – vilket har lett till att föreningen i egenskap av fastighetsägare har ansökt om särskilda medel för att kunna bevara det byggnadsminne de är satta att förvalta. Det är oklart exakt vilka skador det rör sig om, men vanligt är att dränering blir påkallat, särskilt att dränera golv i den typen av gamla hus.
Allmänt om byggnadsvårdande insatser
Exempel på sådana insatser som hade behövts vidtas för en sådan gammal, men värdefull fastighet som Ryssby Garveri, är att ordentligt kontrollera krypgrund i syfte att hitta och/eller förebygga en fuktskada vilket då skapar fuktskydd. I många fall är det enklare att få tag på hantverkare i Stockholm för att göra detta, men det finns många kompetenta hantverkare i Ljungby kommun som kan bistå i detta också. Om det är fråga om dränering är det av vikt att dräneringsarbeten utförs av en särskilt renommerad person, som har särskild kompetens inom källare och krypgrund.
Föreningen
Föreningen för Ryssby Garveris bevarande har haft årsmöte den 4 oktober i år. Det är svårt att exakt klarlägga vad som berördes på mötet, men sannolikt var frågan mycket om underhåll- och renoveringsarbeten. Det går att ta hjälp av hantverkare i Stockholm för att få hjälp med fuktskydd – det behöver dock inte bli billigare då resekostnaderna tillkommer därtill. Det viktiga med gamla hus är dock att regelbundet ha koll på frågor om dränering med mera.
Låna pengar för att bevara kulturminnen
Ryssby Garveri har fått ekonomiskt stöd i omgångar för att kunna bevaras som det kulturminne som det utgör. Men det är många privatpersoner, föreningar och företag som har ett behov av att låna pengar för att bevara något av kulturellt värde – som har svårt att få det via stiftelser eller banklån från statliga instanser – och istället behöver söka blancolån och liknande lånetyper som utfärdas av banken. Det kan handla om att man behöver låna 100000 eller ta blancolån för större summor.
Sverige behöver kulturen. Vi har en rik historia, med vackra byggnader, skulpturer och annan historisk egendom som har ett viktigt värde. Vår kultur och byggnadshistoria är viktig att bevara. Denna historiska egendom är värdefull för vårt land. Det är viktigt att komma ihåg att dessa fastigheter och föremål inte bara är i offentlig ägo, eller i ägo av stiftelser. Dessa finns ofta i privatpersoners ägo också. Privatpersoner som tar ett stort ansvar för att förvalta och vårda egendom som är av intresse och betydelse för hela vårt land – det är eldsjälar. Det kostar dock på att förvalta fastigheter och egendom av kulturhistoriskt värde i någon mening. Många behöver låna 500000 eller mer för att klara av detta, någon gång i livet. Många privatpersoner bestämmer sig för att söka fram en låneguide om samla lån fungerar i syfte att frigöra pengar för att kunna renovera och vårda sådan egendom. Om man har en skulptur hemma som är av särskilt känslig beskaffenhet så är det inte ovanligt att man behöver låna 100000 varje år för att kunna täcka de omkostnader som följer av statyns vård. Ibland uppstår ett behov av att låna pengar snabbt för privatpersoner som vårdar egendom av kulturhistoriskt värde, exempelvis om egendomen blir utsatt för skadegörelse eller skadas till följd av en olyckshändelse. Då kan man ta ett blancolån, som är ett lån som ger pengar snabbt och där man inte behöver ställa det kulturhistoriska föremålet som säkerhet för lånet. Via den typen av låneform kan man få låna 500000 samt mindre summor och större summor än det.
Långsiktigt lönsamt att ta in extern finansiering för att vårda kulturföremål
Det går givetvis att ifrågasätta om man som privatperson ska behöva ta lån för att underhålla fastigheter. Exempelvis kan man tycka att staten bör ta ansvar för att bidra till att finansiera vård och underhåll av fastigheter och skulpturer som är av intresse för hela samhället. Samhället erbjuder inte någon möjlighet för alla som vårdar den typen av föremål att låna 100000, eller låna 500000. Istället får de vända sig att ta blancolån för att kunna finansiera detta. Har man många lån kan man behöva samla lån för att kunna ta ett nytt lån. Men om man väljer att låna pengar snabbt för att få kunna vårda sina kulturföremål kan det löna sig i längden – även om man tycker att man själv inte ska behöva belåna sig för att ta hand om något som måste betraktas som sen angelägenhet för samhället i stort – så förbättrar det ens egna ekonomiska situation. Genom att låna 100000 kommer man ofta kunna öka värdet på sitt föremål, vilket är ekonomiskt gynnsamt i längden.
För mer information kring möjligheterna att söka sådan finansieringsinformation läs här. Mer information kan även hittas på dessa länkar:
